Jo-Jo

Här kommer allteftersom FRÅGOR & SVAR vad avser Jo-Jo-tåg.

Jo-Jo-tåg

Innehållsförteckning

1. Tågets längd = antal skyttlar i tåget

2. Matartåg

3. IC3 tåg

4. Talent 3 EMU tåg

5. Service och underhåll av skyttlar

6. Service ombord

7. Furnering

8. 

1. Tågets längd = antal skyttlar i tåget

Kontaktledningen över stambanan kan leverera 1000 Ampere. Om vi som i Sverige idag väljer spänningen 15 000 Volt kan kraftskytteln alltså ta emot maximalt 15 megawatt. Om varje skyttel som maximalt antas behöva 0,6 megawatt så räcker den maximalt tillförda effekten åtminstone till 15/0,6 = 25 skyttlar. Väljer vi istället matningsspänningen 25 000 Volt kan vi minst 41 skyttlar i tåget. Med längre tåg blir drifekonomin bättre, men det finns ett optimum beroende på energiförlusten förknippad med avdockning av skyttlar. Det är också så att vi för att klara en total transportkapacitet med fördel har fler tåg (tätare mellan avgångar) dvs använder oss av kortare tåg. Att kombinera gods- och persontransport i samma tåg medför att vi kan ha en relativt högre turtäthet även på tider då vi har ett lägre behov av persontransporter. 

2. Matartåg

På banor som sträcker sig mer än 20 kilometer från stambanan går matartåg. Batterikapaciteten motsvarande 20 kilometers räckvidd hos en person- eller lastskyttel är inte hugget i sten. Argumentet är att de flesta stationerna tycks ligga inom den räckvidden från stambanan. Stambanan går över våra motorvägar och de är anlagda nära lämpliga stationsorter. Antalet stationer långt bort från stambanan förefaller bli en mindre del av helheten att då utrusta alla skyttlar med kapacitet större än t.ex. 20 kilometer är inte ekonomiskt försvarbart. För att betjäna stationer längre bort inför vi därför istället matartåg. De har en kraftskyttel som fördelar kraft till skyttlarna i tåget. Dockningsförfarande sker analogt med det som gäller för de vanliga Jo-Jo-tågen.

4. Talent 3 EMU tåg

Bombardier bygger idag ett tåg Talent 3 EMU som med strömavtagare kan ha toppfarten 200 kilometer per timme. Med batteridrift går toppfarten ned till 160 kilometer per timme och dess räckvidd krymper då till 100 kilometer. Dess batterisystem tar bara 7 till 10 minuter att ladda. Detta tågset är 104 m långt och tar 300 sittande passagerare i sina sex vagnar. Tekniken i detta tåg borde utan större justeringar kunna gå att anpassa till Jo-Jo-tågets behov .

5. Service och underhåll av skyttlar

I normalt järnvägssammanhang sker detta i, nära eller i direkt anslutning till de stora ändhållplatserna. (Järnvägsverkstäder, rangerbangårdar, furneringsstationer, tvätthallar). Jo-Jo-tåget har inga stora ändhållplatser. Jo-Jo-tåget går kontinuerligt. Inga stationer är ändhållplatser. Rangering behövs överhuvudtaget inte. Övrigt service och underhåll kan med fördel placeras i mindre orter. Marken är billig och arbetstillfällen placeras lokalt. Livet i den mindre orten ges livskraft.

6. Service ombord

Personskyttlar som avgår från en station respektive avdockas från ett Jo-Jo-tåg borde ha en tågvärd ombord. Lämpliga arbetsuppgifter kunde framför allt vara att hjälpa resenärer. När kommer jag fram? När ska jag gå till sista skytteln? Kommer jag till min slutstation nu i den här skytteln? Var ska jag sitta under resan? När går min anslutande vidaretransport? Kan jag få hjälp med taxibeställning?

Kaffe ombord? Kanske inte behövs. Längsta restid ca 2,5 timmar. Kaffe och tillbehör kan säljas på stationerna. Resenären kan ta med eget att knapra på. Rent vatten finns i kran på toaletterna. Icke fungerande automater, nedskräpning, mer furnering - vi får mer problem. Enklast om ingen försäljning sker ombord. Den som vill ha något kan själv ta med. Alltid lika förhållande. Eget ansvar.

7. Furnering.

Persontåg på stambanan går kontinuerligt t.ex. 18 timmar per dygn. Under sex timmar per dygn är det i princip ingen person- eller godsbefordran på Jo-Jo-han. Under denna tid kan skyttlar städas ordentlig och laddas med färskt vatten, toapapper mm. Men redan under de 18 timmarnas kontinuerliga drift finns givetvis behov av städning mm. På många arbetsplatser genomförs städning under normal arbetstid. Lokalvårdaren arbetar sig succesivt genom arbetsplatsen lokal för lokal. De anställda gör kort uppehåll i sitt arbete. Tar en fika. Ringer ett samtal. Lyfter på fötterna. Överlägger med en kollega etc. Det fungerar. På våra personskyttlar kan det givetvis också fungera.

Städning av toaletter och gångar kan pågå samtidigt som tåget rusar fram. Under värsta rusningstid är det givetvis olämpligt/besvärligt, men vid låg- och mellantrafik borde det vara möjligt. Vad avser rent vatten och så kallat svart vatten (avloppsvatten) så kan detta via de helautomatiska kopplingarna mellan skyttlarna kontinuerligt pumpas från och till sista skytteln. Den kan härigenom ombesörja transporten mellan Jo-Jo-tågen och stationer.

Med kontinuerlig furnering blir fordonsparken effektivt utnyttjad och resenärerna har hela tiden en ren och fungerande miljö. Med någon utbildning skulle dessa lokalvårdare också kunna utföra enklare service reparationer. Toaletter ska alltid fungera och papperskorgar ska inte vara överfyllda.